misshandlad psykiskt
Det är två år sen nu, två år sen jag insåg att ingen fysisk smärta i världen kan mäta sig med den psykiska, den psysiska smärtan som ger ärr ända in i själen och som är med än år efter år, smärta som får en att bli rädd, tappa tillit, förlora den sociala kontakten med omvärlden. Smärtan som sitter kvar än idag..
Mer än två år sen har gått sen jag fick veta allt, från att vara lycklig jämt, vara hur kär som helst, lita på alla och inte oroa sig, till att inte våga träffa nytt folk, hålla allting inom sig och ständigt känna hur sviken jag blev just då, hur sviken jag känt mig även fast jag inte ville berätta.
Om jag ska vara helt ärlig så önskar jag att du aldrig skulle sagt något, jag skulle hellre leva i en lögn, än leva såhär..
y o u . m a k e . m e . w a n n a . l a l a
Mer än två år sen har gått sen jag fick veta allt, från att vara lycklig jämt, vara hur kär som helst, lita på alla och inte oroa sig, till att inte våga träffa nytt folk, hålla allting inom sig och ständigt känna hur sviken jag blev just då, hur sviken jag känt mig även fast jag inte ville berätta.
Om jag ska vara helt ärlig så önskar jag att du aldrig skulle sagt något, jag skulle hellre leva i en lögn, än leva såhär..
y o u . m a k e . m e . w a n n a . l a l a
Kommentarer
Postat av: bella
jag önskar samma :( även om dig pälski. ingen förtjänare där, inte ens våran värsta ovän lix ! :(<3
Trackback